Muihin harjoituksiin

Turun akatemian konsistorin pöytäkirja 26.2.1645

Den 26 Februarij. Före komo åther bårgiren här i staden [Henrich] Katunpää och Thomas Kesolainen, klagandes öfver Esajam Gabrielis, Axelium Andreæ och Andream Jacobi, Bothnienses, och hadhe lojt vp medh sigh studiosus Georgium Erici Aboensem, huilken medh them om theras käromål wittna skulle. Blef altså Georgius inkallat och medh alfuar åthwarnat, at han må här in Consist. så wittna och bekenna, som han inför Gudh medh samweet meenar answara. Georgius berettade nu om saken således: att annan dagh Juull widh kl. 11 gingo fram om hans fönster någre personer, skrijandes och roopandes, huilka slogo sönder åthskillige fönster, men emedan han tå lågh i sin sängh och war insompnat, waknade han vp af thet tumult, som vthe på gatan hördes, stegh strax i sit fönster och sågh effter them, kunde doch ingen känna, ty thet war mörckt och thee vooro långt fram om hans poort, tå han sogh, huilka thee waara skulle. En tijdh ther effter, widh kl. 12 hörde han åther någre gå om hans fönster, tå sogh han vth, och kände igen Esajam, huilken medh 2 andra gingo in hos Arfuedh Frijbytare. Georgius blef wijdare inom lychta dörar förmaant, at han ingaledes dölier, om han fulleligen weet, at Esajas medh sine medhbröder, och näst tilförenne, ther framgick och någon åwerkan giorde? Han sadhe sigh ingaledes kunna gifua them någon wåldzwerckan för fönstren eller annor gärningh, ty thesse komo en tijdh ther effter och gingo i tämligh stillhet ther fram.

Esajas och hans consorter inladhe en skrifft, ther vthj the sigh widlöfftigt defendera och bårgarner tilmälu refutera, begerandes ödmiuckeligen, at Senatus Acad. wille saaken til ändtligh doom förhielpa, och them för bårgerskapetz ogrundade käromål tilbörligen frijkalla.

Om denne widhlöfftige och twistige saak blef voterat, och af mäste parten gåt funnit, at emedan af alle circumstantier pröfuas, thet Esajas, Axelius och Andreas aff theeras åklagare skäligen beskyllas, för all den skadha, som samma tijdh skeedt är, tå thee ther framgångne äro, altså måge thee til nästa Consist. sigh betänckia, och tå antingen bekenna, eller och medh theras wälbetänckte lijfflige eedh sigh för theras beskylningh befrija.

Dito: Magnif. Rector gaf tilkänna, at nu för någre dagar sedhan hafua Bothnienses alle til hoopa druckit absolutions öll hoos Michil Ryttares enckia, och til theras gelagh lathet hempta ööl ifrån Knijffsmedhen. Sedhan är och klagat, att Axelius och Esajas nu nyligen hafua slagit och kinpustat en theras landzman, Christ. Matthiæ be:d. Til absolutions ölet nekade Axelius hardeligen, sampt alle hans landzmän, och sadhe at 2 theras landzmän, hafua nu en långh tijdh varit hemma i Österbothn, och nu medh godhe tijdender hijt igen ankompne; huilka af theras frij wilia hafua gifuit någre kannor öll til bästa.

Christierni saak anbelangande, berättar Axelius, at Esajas och Christiernus hafua begynt at kiffua och slås sins emillan, tå haf:r han them åtskildt, och i fall, kan skee, Christ. en örfil gifuit. Detta alt denne gångh til better ransakan vpskutit.

Dominus Aeschillus Matthiae, en präst ifrån Österbothn, (: huilken och medh them druckit hafuer:) blef framkallat och tilfrågat, om [han] icke sågh Axelium eller någon annan bruka någre ceremonier medh thee personer, som den gången gåfuo til bästa, tå thee hoos sal. Michil Ryttars enckia drucko. Han berättade, at twenne gamble studioso gåfuo huar sin Rickzdaler til bästa, them drucko thee, wooro ther wijdh lustige, spelte och dantzade, men i hans närwaro brukades der inga ceremonier.

Dito: När mäste parthen af Dominis Professoribus, i synnerhet Theologi, wooro ifrån Consistorio uthgångne, proesenterade sigh effter Magnifici Rectoris bodh och befalningh Ericus Erici Ost. Gothus, huilken witnade och betygade, at Axelius Andreæ, Esajas Gabr. och And. Jacobi, Bothnienses, hafua annan dagh Juul om nattetijdh mött honom, tå han medh Hinrich Mårthenson in mooth kl. 12 kom ifrån sal. Michil Ryttars enckia, och thet hände sigh på Clöster mellangatun för hustroo Karins Balberskas huuss, och thee hadhe allenast en citharam i handen. Men när han och Hinrich skulle gåt vth ifrån Michil Ryttars, tå haf:r en stoor hoop af handtwerkz geseller lupit vth ifrån Ernest Skinnars, bultat på krukomakarens fönster, thedhan en hustroo vthkom och dref them sin koos, huilka sedhan gingo vp åt Jochum Timmes gårdh roopandes och skrijandes, på tyska och finska i vägen talandes. Tå frågades af Erico, om han kan wittna at thesse studiosi icke kunde i hast löpa någon annan gatu och mötha honom ther i Clöstret, anseedt the hadhe warit thee samma, som först wooro och ropade på Tawastgatun? Han svarade, at han them ther vthinnan medh sin eedh väl frija kan. Men om thee sedhan, som thee i Clöstret honom mötte, och til Tawastgatun gingo, någon skadha giorde, thet kan han huarken neka eller sanna, ty han gick hem i sit herberge.

 
Ote Turun akatemian konsistorin protokollasta 26. helmikuuta 1645. Julkaistu lähdejulkaisussa Consistorii Academici vid Åbo universitet: äldre protokoller utgifna af Finska historiska samfundet, band I, förra häftet. Todistuskappaleita Suomen historiaan 2. Helsingfors 1883, s. 153-155.
 

Kommentit tekstiin

Muihin harjoituksiin

Sanastoon

Etusivulle