Muihin harjoituksiin 

Valtaneuvoston julistus 2.7.1472

Wii, Henrich i Linchøpingh, Gudmwndh i Wexiø, rnedh Gutz nade biscope, Erich Axelson, Erich Ericson, Gøtzstaft Karlson, riddere, och Arvid Trolle, aff wapn, Suerigis rigis radz rad och fulmegtige sendebud, paa then ene side, och wi, Olaff i Roskild, Jens i Aares, medh same hade biscopæ, Erich Otteson, høgboren førstes koning Cristierns hoffmester, Strange Nielson, Knwt Truetzson och Johan Oxe, riddere, forscreffne høgboren førstes ok Danmarchs rad och hans nades, Danmarchs och Norges rigene och alle fornempde Danmarchs och Norges rigene radz och inbyggere fulmegtige sendebud, paa then annen side, giøre witherligit, at wi nw i the helge Trefaldeghedz naffn for fornempde høgboren førstes och alle thesse try riges ewige beste och bestand skuld, vpa thet at swodane jemmerlige forderff och mangfaldeligh skade, som thes wer langlige waret haver mellom thesse try righe, maa och skall bliffwe alleledes affthalet och afflagt thil ewigh tiid: tha haffwe wi her nw alle endregtelige forrammet, be­grepet oc stadfest en ewigh fred och kierlige bebindning mellom fornempde høgboren første och alle thesse fornempde try righe; och alles therres inbyggere oc wndersate, i swo matte, at thenne forrørde fred och bebindning skall nw strax vppa gaa och obrødelige holles och standende bliffwe til ewigh tiid, swo at naget eller nagre aff thesse forscreffne rige skulle aldrig her epter nager thiid føræ ørlog eller kriigh mod naget eller nagre aff them eller drage sek fra hwert annet medh nager twedrægt eller besyndren. Æn hwad thet enæ rige vpa gaar, antige medh ørlogh eller nagre vdlenske eller i ndlenske vrangwise mannæ vpresnbing eller anfecten, thet skall them alle vpa gaa och hwart therre thet andre behelpelig ware medh all troskap och magt; thoc swo at hwart righe skal ware thet annet fulmegtugt till ære och ræt, och at engte aff thesse righe skal macht hawe ørlog eller kriigh vppa slaa vpa then forbindning, vthan thet ske medh alle thesse try rige fulbord och samtycke. Worder eller er nager i nager thesse righe fredløss, biltwger eller vdslæder for sin rætte brøthe skuld, tha skal han vare fredløss, biltuger eller vtslæder i alle try rigene, och skall hanum engen hegne eller forsware, wthen hwar han worder vpakerd, ther skall rættes ower hanum epter syn brwth. Thesliges maa eller skall engen halle eller forsware nogen, en then annen thill howmodh, som medh omynne och med oræt fraa sin hosbonde skilliæs.

Item maa herepter alle thesse rigenes inbyggere, righæ och fatige, how the helzt ære, fare och ferdes aff eth rige och i the andre, hwart them theckes, epter theris berning och i alle andre therres rætferdige ærende fredelige frii och ohindrede i alle matte epter gamble lagh och gode sedwæniæ.

Item skulle alle thesse try rigenes inbyggere, hwo the helzt ære och i hwad rige the boo, som therres gots myst hawe i thesse twedragt, som waret hawer, nw strax igen anamme och behalle alle therres arffwegots, køpegotz, pantegotz och legegotz i alle thesse try rige, alle kronene pant wndenthagne, forwden at her Axel Axelson behalle Halmstede hæret, Aarstede hæret och Falkenbergs by i Halland, her Iwar Axelson behalle Gersharet, Wæ och Willantzhæret i Skane, och her Laur[entz] Axelson behalle Skelskør i Siæland i sinæ pant medh all rænte och retteghed, som epterscriffwet staar, och ware siden ther om, som tha dømes om alle andre pante.

Item hawer noger delt sek i nogre therres gotz, som vdaff rigene hawer waret i thenne twedrægt, som waret hawer mellom rigene, eller i therres befalnirng och forswar ære, tha skulle the thet nw friit igen fange och hawe och nywthe thet siden friit. Hwo ther vpa naget skader, han thale ther till siden vpa thet ny medh lagh och ræt.

Item skall Øræbro slot antwordes en god indlensk swensk man, then som vederhettigh er, till høgboren førstinnes drotning Dorothees och Sueriges hand i swo matte, at dømes fornempde Øræbro slot henne til medh rætte, tha skall then, som slottet i werge hauer, strax antworde henne thet friit och ombewaret, epter thy som the XXIIII for rette affsigende worde. Thesliges skall och Wardbergh, Sylwesborg och Traneker antwordes gode Danmarchs infødde men, the som vederhettige ere, i slotzloffwe till høgboren førstes koning Cristierns och her Ake Axelsons, her Iwers Axelsons och her Philippes Axelsons barns hand i swo matte, at dømes thenne forscreffne slot fornempde høgboren første koning Cristiern till, tha skulle the gode men, som slottene i werge hawe, antworde hanum them frii och ombewarede igen. Dømes och Wardberg her Ake Axelson, Sylwesborg her lwer Axel­son eller Traneker her Philippes Axelsons barn till, tha skulle the gode men, som slottene i wærge hawe, strax vthen all hinder frii oc ombewarede antworde hwer therres slotten i pant igen, epter thy som the XXIII for rætte och affsigende worde. Skall och staa till rette om alle the an­dre cronene pante vppa alle sider for the forrorde XXIIII, som the ther om for rætte sighe.

Item vppa thet at alle thesse forscreffne degtingen och ærende moge och kwnne thes yderligare stadfestes och for­wares, oc at all owilge, som nw langlige waret hauer mellom høgboren første koning Cristiern och Swerige och thes inbyggere och alle thesse try rigenes inbyggere och vndersatæ moghe och kwnne thes kierligare aff at legges och wenskap och kierlighed kwnne thess yderligare och fastere øghes, stadfestes och halles, tha hawe wi forrammet, begrepet och stadfest eth wenligt och kerligt møde och rætgangh her i Calmarnæ vppa sancti Kanuti konings dagh nestkomendes ower eth aar, och tha skulle her XII aff Danmarchs och Norges rad och XII aff Sueriges rad tillskickes till fulmegtige domere. The forrørde XXIIII skulle giøre hwer annen tro oc tryghed med therres eed till Gud oc alle helgene vppa therres cristelige tro, siel och æra, at the wille och skulle retwisælige vden all wild vppa alle sider ransakæ och dømme om alle ærende, som them foresættes i retten. Siden skulle the forrørde XXIIII hawe fulle macht om alle ærende aff at rætte och dømme om alle sakær och tillthall, som fornempde høgboren første koning Cristiern hawer till Sueriges righe och thes inbyggere och vndersata, alle her Axell Pedersons søner och alle them, som i therres befalning och forswar ere, och the hawe till hanum igeen; och rættes hwert epter annet, epter thy som saken sek forlopen er. Och skall for­screffne høgboren første hawe her tha sin fulmegtige pro­curatorem eller procuratores[1], at anamme och giøre, giøre oc anamme æræ och ræt om alle tilthall och skulninge, och skall selff personeligh vare swo ner i then egne, thet man kan hawe rad oc thale medh hanum, nar swo behoff giøres. Och skall Sueriges rige och hawe her thaa sinæ fulmegtige procuratores, och her Ake Axelsson, her Iwer Axelson och her Laurens Axelson skulle och tha ware her personelige at giøre oc anamme, anamme oc giøre fornempde høgboren første koning Cristiern æræ och rætt, epterthy som forescreffuit star, om hwad man her eller ther forinnen ey kwnne i wenskap och kerlighed aff thale. Siighes oc dømmes tha fornempde høgboren første Sueriges rige till medh ræt, tha skulle Sueriges rad, gode men oc inbyggere wden hinder samtycke och anamme hanwm for en fulmegtig herre och koningh i Suerige. Och skulle the forrørde domere hawe fulle macht medh rætte at ransakæ och dømme om alle the ærende, som rigene och rigene inbyggere vpa rørende ære.

Item begerer nogen, som til thette møde komme skall, leygde och felighed vdøwer thenne fornempde fred och kerlig bebindning, tha skall thet icke veggræs vppa nogen side.

Item skulle alle fanger pa bade sider hawe dag, swolenge till thette fornempde møde och retgang vppa sancti Kanuti dag øwer eth aar er her atskild medh mynne eller ræt, och ware siden therres fengelse qwit, thoc i swo matte, at the bethale i sine herberge och annerstedes, hwad the ære gieldskuldige wordne i thet fengelse. Finnes oc nagre fange pa noger side, the som icke ære inkompne, wden the som loff eller laglige forfall hawe, tha skulle the inkomme oc forny therres løffte innen sancti Michaelis dag nestkomende, ellers skulle the icke nywthe thenne degtingen.

Item skulle thesse forrørde XXIIII domere medh flere aff thesse try rigene rad och gode men hawe fulle macht at stadfeste och forbætre thenne ewig fred och kerlige bebindning och at insætte flere articulos, som ther till thiæne kwnne efter forscreffne høgboren førstes och hwert riges leglighed och bestand.

Och thill høgere forwaringh at alle fornempde ærende skulle swo faste och obrødelige halles, som forescreffwet staar, tha hawe wy alle fornempde, paa then fulle macht wi hawe, hwer pa sin side, medh en samnedh hand loffwet och sagt hwer annen wed wore ære, sanningen och gode tro ther breff och bewisning vppa, swo at wi forscreffne Sweriges rad ville och skulle fly fornempde høgboren første och Danmarchs och Norriges rad eth Sueriges riges opne besegld pergamentz breff medh Sveriges riges och IIII biscope och VIIII ridderæ aff Sueriges riges radz och gode mentz henggende secreta och incigle och vell forwareth i alle matte, ludendes ord fra ord som herepter scriffwet staar: Wi erchebiscop, biscope, prelate, Sten Sthwre, Sueriges forstandere, och flere riddere och swene, Sueriges rad, giore witherligt och oppenbare, thet wi epter menege Sueriges riges raad och inbyggere samtycke och fulbord medh wor frii god vilge for forscreffne førstes och thesse try righe, Sueriges, Danmarchs och Norriges beste och ewige bestand skuldh hawe samtycht, fulbordet och stadfestet, och medh thette wort nerwarendes opne breff stadfeste, fulbordhe och samtycke alle the ærende, articulos och degtingen, som wore metbrødre, wore och Sueriges riges fulmegtige sendebud, werduge fædre i Gud, herrer Henrich i Linchøping, Gudmwnd i Wæxio, medh Gudz nade biscopæ, erlige oc welbyrdige men, herrer Erich Axelson, her Erich Ericson, her Gøtzstaff Karlson, riddare, och Arwid Trolle, aff wapn, giort, bebreffwet och besegld hawe høgboren første koning Cristierns, Danmarchs raad och Norges fulmegtige sendebud, som nw forsamblede ware om sancti Johannis baptiste midsommers tiid i Calmarna; och forrørde degtingen fulbordet, stadfestet, bebreffwet och beseglt ward vppa wor frve dag visitacionis, och fornempde wore metbrødre och sendebud wort fulmagt breff, som wi them om forrørde degtingen gaffwe, for thet therres deg­tinges breff medh therres secretæ och intzegle befest och wederhenget hawe. Hwilke alle forrørde articulos och deg­tingen och hwer serdeles wed sek wi alle endrægtelige vppa menege Sueriges riges wegnæ loffwe staduge faste och obrødelige at halles for oss, alle vare arffwinge och epterkomende koninge eller høwetzmen i Suerige och alle Sueriges inbyggere, vndersate och methielpere, wed alles ware ære, sanningen och cristelige tro. Och thess yderligare till vesse och høgere forwaringh lade wi a, b, c witherlige och medh god villiæ hengge wore secreta och incigle medh Sueriges riges incigell for thetta breff. Datum etc. Hwilke for­nempde II breff skulle bade ware till stede wppa sancti Martini dagh nestkomende i Lyckaa medh wesse sendebud paa bade sider, som fornempde breff ther fra sek antworde och aff hwerannen skulle, och hwer føre tha sith breff hiem ohindret i alle matte. Och till ydermere wesse och bætre forwaringh hawe wi hwer delen vppa sin side befest wore machtbreff wed hwerannens breff medh alles wore secretæ och incigle henggendes neden for thette breff. Geffweth i Calmarnæ wor frue dagh visitationis anno Domini millesimo quadringentesimo septuagesimo secundo.[2]

 

 

 

Latinankielisten ilmauksien suomennoksia:

[1] Asiamiehen tai asiamiehiä.

[2] Annettu Kalmarissa meidän rouvamme [Marian] etsikkopäivänä Herran vuonna 1472. (Etsikkopäivä-termistä ks. Kustaa Vilkuna, Vuotuinen ajantieto.)

 

Lähde: Sverges traktater med främmande magter, del 3: 1409 - 1520, utg. Olof Simon Rydberg. Stockholm 1883, s. 318 - 324. Alkuperäinen pergamenttiasiakirja sijaitsee  Tanskan valtioarkistossa Kööpenhaminassa. 

 

Kommentit tekstiin

Muihin harjoituksiin

Sanastoon

Etusivulle