Andreas Thuroniuksen kirje kreivi Per Brahelle 6. toukokuuta 1665

 

Af Eders Högh Grefl. N:des Nådighe Skrifwelsse, de dato dh. 24 Aprilis nästförledne, förnimmer iagh medh största hugnadh, det eenfaldige judicium Astronomicum, som iagh öfwer den uthi Decembri och Januario observerade Cometen fattadhe och Edhers Högh Grefl. Nåde uthi ödmiukheet tillskickadhe, wara af Eders Högh Grefl. N:de medh synnerligh nådigh affection ansedd och uptaghen; Och emädhan Eders Högh Grefl. N:de nu wijdare nådigest behagar migh anbefalla, dett iagh min ringa meningh jämwäll om denn Cometen, som uthi Martio och Aprili nyligen sedder ähr må gifwa tilkenna; Dy will iagh och här medh mitt ringa sentiment om samma Comet korteligen författa, och Eders HöghGrefl. N:de uthi största Vnderdånigheet insinuera Vthi denn ödmiuka tillförsicht, att Eders Högh Grefl. N:de och så detta medh lijka Nådher anseer och optagher. Sedhan iagh den sidsta Martij nästförledne, blef af några Böndher underrättadt, så och af Tornwächtaren här i Stadhen sedermehra försäkradh, att een owanlig Stierna Skulle synas vthii Öster Norr, hwar morgon och effter midnatten, gick iagh den 1 Aprilis om natten klåckan tolf uth medh några andra lärda män, Tå wij strax tolfwer slagit, observerade en förfärlig Stiert af een Comet opgå uthi Nord Nordost, långt uthom ortum astivum Solis, hwilcken Stiert högre och högre stegh i himmelen, till dess att sielfwa Corpus Comæte emergerade öf:r horizonten något effter klockan ett. Hans rum uthi himmelen kunde iagh intet grant observera, emädhan ille cœli tractus war då paulo ante diluculum radijs solaribus illustratus, så att ther inga stellæ fixæ synas kundhe. Men så colligerade iagh lijkwäll honom hafwa warit circa stellas in capite Andromeda, intet långt ifrån Asterismis Arietis et Tauri.
    Och äro desse fyra momenta som om den Cometen billigt komma uthi Consideration.
1.) Att han war mycket större in quantitate visibili än förriga Cometen, och hafwer iagh aldrijgh ännu sedt Venerem så stoor som denne Cometen war, öfwer hwilcken hans Stoorleek och så andre sigh mycket förundradhe.
2.) Att han hade en sådan förskräckelig långh Cautam, som occuperade dimidium circuli quatrantem, id est, 45 gradus, som göra här på jorden 675 Tyska mijlar.
3.) Att hans distantia à terra war länge innom distantia Cometæ prioris, så att om han war in regione Lunæ, war han intet mycket öfwer honom.
4.) Att hans motus diurnus kom intet öfwer ens medh motu communi prima mobilis, ty han medh stoor hastigheet lopp ifrån Nordost till Södher, motu plane proprio, irregulari et miraculoso.
    Af desse 4 Skiäl sluter iagh och rätteligen, denne Cometen icke wara denn samma som syntes in Decembri et Januario; uthi hwilcken meeningh och så ähr wår Mathematicus M:r Simon Kexlerus, hwilcken lijkwäll the andra twå Cometer som uthi Decembri syntes, hölt pro uno et eodem. Dett ähr wäll sant att denne Cometen icke war fierran ifrån Signo Tauri, der den förra sidst observerades, så att loci propinquitas kunde här identitatem stellæ arguera; Men så äre the andra Skääl starcka ther emoth, att dee kunde ickie wara een Comet. Loci ergo propinquitas non identitatem stellæ, sed identitatem et certitudinem significationis arguit. Ty hwadh denne Cometens bemerkielsse widkommer, så bodhar han samma tijdhender toti Europæ, omnibusque in illâ regnis et populis, såsom then förrighe, Nembl:n Store och blodighe krijgh, icke allenast inter regua et Res publicas, Vthan och Skadelige uproor och motus civiles, hemliga och illistigha practiker och conspirationer emoth höga potentater och personer, ja sådane mutationer hwilckas lijke ickie nyligen warit hafwa.
    Dess föruthan bebodha och desse Signa Oundwijkeligen förskräckeliga siukdomar, brådödh och Pestilentia, ja och hungher och dyyrtijdh, såsom man noghsampt kan colligera, när man desse Cometer medh priorum temporum Cometie et eventibus will conferera. The Tyske Astronomi som öfwer the förrighe Twenne Cometer Skrifwit hafwa, peka på som iagh märker dett blodiga krijgett som ähr emellan Engelandh och Hollandh, hwilckett då allredho war begynt när Cometerna begynte synas; Men dessa judicia äre nemis restricta; fast mehra och underligare lärer på dessa Gudz Vndertekn föllia, än detta ena Hollendska krijgett; och är ännu förborgatt för menniskiorna, hwadh desse Tre på en sådan kort tijdh observerade eldztekn hafwa egenteligen till att betydha: Ty Gudh låter långt förut see sina tekn, och sedan nähr ingen bootfärdigh finnes hoos menniskiorna, sänder han rijsett och plågan uthi Landena. Denne Cometen Observerade iagh d. 1, 2, och 3 Aprilis, sedan war himmelen några nätter medh moln betäckt, och den 9 och 10 Aprilis syntes han intet mehra, Vel quod jam tum evanuerit, vel quod radijs solaribus lumen ejus fuerit absorptum.
    Detta Eders Högh Grefl. N:des Nådige befalningh till hörsampt föllie, hafwer Eders HöghGrefl. N:de iag vthi största vnderdånigheet denne gånghen welat insinuera; i dett öfrigha vthi Eders HöghGrefl. N:des Wahnlighe Nådighe affection min ringa Person Ödmiukeligast recommenderandes. Och befaller Eders Högh Grefl. N:de medh dess Högh Grefl. Familia vthi Gudz krafftige beskydd trolighenn och Ödmiukelighenn medh förblifwande effter min Skylligheet

E:s Högh Grefl. N:des
Vnderdånige ödmiuke tienare
Andreas Thuronius.

 

Kommentit tekstiin

 

Muihin harjoituksiin

 

Sanastoon

 

Etusivulle


Andreas Thuroniuksen kirje Pietari Brahelle, kirjoitettu Turussa 6. toukokuuta 1665. Julkaistu lähdejulkaisussa Per Brahes Brevväxling rörande Åbo Akademi, band II:2: Brev till Per Brahe 1662–1680, utg. Carl Magnus Schybergson. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland CCLXIV. Helsingfors 1938, s. 51–53 (asiakirja numero 212).