15.09.2006

Om typografi och layout

Typografiska anvisningar

 

  • Teckentyp (typsnitt). Typsnittet ska helst vara Times (eller något motsvarande). I den löpande texten ska storleken vara 14 punkter med 1,5 radavstånd. I pro gradu-arbetet kan man använda Times 12 punkter, eftersom sidorna inte förminskas.
  • Marginaler. Toppmarginal, bottenmarginal, vänstermarginal och högermarginal: 2,5 cm. Texten ska ha raka marginaler, dvs. både vänster- och högermarginalen ska vara jämn.
  • Stilsorter. All löpande text skrivs i rak stil. Kursiv stil används för att markera ord eller uttryck i den löpande texten; användningsområden: betoning, exempel och språkprov, t.ex. verbet ska(ll), termer, första gången de nämns, utländska ord, titlar på hela verk. Fetstil bör inte användas i den löpande texten, endast i rubriker. Understrykning, spärrad stil eller versaler används inte som emfasmarkörer i den löpande texten. De exempelmeningar som ges utanför texten numreras och skrivs i rak stil. Exempel:

(1) a.   Men att med den motiveringen kräva att alla barn skall vistas på barndaghem är väl ändå att gå litet väl långt. (GS, 62)
     b.   Att gifta sig och bilda familj är väl vad de flesta föräldrar vill att deras ska göra. (GS, 53)

 

  • Högertabb 1,3 cm, vänstertabb 1,5 cm, hängande indragning 1,5 cm
  • Sidnummer (paginering). Man börjar räkna på titelsidan, men numren sätts ut först från och med första textsidan. Sidnumret placeras högst upp till höger på varje sida.
  • Rubriker. Strukturera texten med mellanrubriker. Rubrikerna numreras. Före rubriken bör man lämna 2 blankrader och efter en rubrik en blankrad.
  • Styckemarkeringar. Styckemarkeringar kan göras genom att lämna en blankrad mellan styckena eller genom att dra in första raden i varje stycke med 0,5 cm (ingen blankrad).

Citat och källhänvisningar i text

 

Direkta citat skrivs mellan citattecken:

På blanketten har ”på heder och samvete” strukits.
Åke Viberg (1987, 6) konstaterar: ”Under 60-talet skedde ett avgörande genombrott i studiet av hur barn lär sig språk.”
Åke Viberg (1987, 6) skrev ”Under 60-talet skedde ett avgörande genombrott i studiet av hur barn lär sig språk”.

  • Längre citat, blockcitat,  (över 3 rader) omges inte av citattecken utan markeras med indragning på båda sidorna. De skrivs med något mindre stilstorlek och tätare radavstånd än övrig text. Direkta citat bör användas sparsamt, bara om något är särskilt väl formulerat. Jfr: 

De flesta av oss har nog föreställningen att man skall läsa en avhandling eller en uppsats från början till slut och då får man helheten klar för sig samtidigt som man kan göra anteckningar om detaljer av betydelse. Och det är kanske ingen dum idé. Men man kan också läsa på annat sätt och eftersom alla torde veta hur man läser "från pärm till pärm" går jag inte igenom det. Däremot presenterar jag ett alternativ som många – inte bara jag – lärt sig uppskatta. (Trost 2002, 9.)

Citat i citat

  • När ett citat innehåller ett annat citat omges det inre citatet med enkla citattecken (apostrofer) och det yttre med dubbla.

”Vad menas egentligen med uttrycket ’svenska språkets renhet, styrka och höghet’?” frågade den unge mannen (Svenska skrivregler 2000, 31).

Referat

  • Innehållet i källan eller källorna återges med egna ord.
  • Referat innebär inte att man kopierar eller översätter källans text och eventuellt sätter in några egna ord.
  • Man bör sträva efter en syntes av flera källor.
  • Man kan använda rapporterande verb: konstatera, säga, skriva, påstå, betona, poängtera, rapportera, visa, presen-tera, hävda, föreslå, notera, finna, betrakta, diskutera osv.
  • Källan bör alltid anges om det är fråga om påståenden som inte kan antas vara allmänt bekanta.

Enligt Åke Viberg (1987, 6) skedde under 60-talet ett avgörande genombrott i studiet av hur barn lär sig språk.
Åke Viberg (1987, 6) konstaterar, hävdar, säger, skriver, poängterar, betonar, påstår etc. att 60-talet innebar ett avgö-rande genombrott i studiet av hur barn lär sig språk.

Källhänvisningen syftar på en mening:

60-talet innebar ett avgörande genombrott i studiet av hur barn lär sig språk (Viberg 1987, 6).

Källhänvisningen syftar på flera meningar:

60-talet innebar ett avgörande genombrott i studiet av hur barn lär sig språk. Tidigare tyckte man att barnspråket bara var en avvikelse från vuxenspråket. (Viberg 1987, 6.)

Flera källor och källor med flera författare:

Man har konstaterat att åldern påverkar inlärningen av andraspråk. När man jämför yngre och äldre inlärare har man märkt två tendenser: äldre lär sig snabbare, men yngre når bättre slutresultat. (Viberg 1987, 94, Linnarud 1993, 79.)
Enligt Viberg (1987, 6) och Linnarud (1982, 20) ...
Enligt Jörgensen och Svensson (1987, 50) ...
Som nominala bisatser fungerar att-satser och indirekta frågesatser (Jörgensen & Svensson 1987, 107).
De nordiska språken är följande: svenska och danska (östnordiska) samt norska, isländska och färöiska (västnordiska) (Barodal, Jörgensen, Larsen & Martinussen 2000, 24).
Sex eller flera författare: första namnet följt av m.fl. eller et al. (med flera resp. et alii)

Personlig kommunikation:

Brev, telefonsamtal, e-post, diskussionsgrupper på Internet; datumet bör anges:
Enligt Jönsson (personlig kommunikation, 12.9.2003) ...

Elektroniska källor:

Källor på Internet, cd-rom: på samma sätt som vanliga källor; ingen författare, t.ex. ... (http://astridlindgren.se, 12.9.2003 kl. 12.05).

Sekundärkälla:

Av Wodes studie (citerad/refererad i Viberg 1987, 67) framgår att...
Den här typen av sekundär hänvisning bör undvikas. Viberg (1987) förekommer då i referenslistan, inte Wode.

Illustrationer

 

  • Tabeller. Över varje tabell ska det stå en tabellrubrik som inleds med Tabell 1 osv. Tabellhuvudet bör omges av vågräta streck som avskiljer huvudet från dels rubriken, dels siffrorna i tabellen. Tabellen avslutas med ett vågrätt streck. Till varje tabell ska en hänvisning finnas i texten. Exempel:

Tabell 5 fördelning av huvudsatser och bisatser

 

  • Figurer, diagram, bilder, fotografier etc. Figurer kan framställas med alla moderna kalkylerings- och ordbehand-lingsprogram. Det är bra om du kan skriva eventuell text i figuren med samma typsnitt och storlek som brödtexten. Figurrubriken placeras under figuren och inleds med Figur 1 osv. Också till figurer ska hänvisning finnas i texten. Exempel:

Figur 1 Procentuell fördelning av bisatser i Gymnasistsvenska, Harlekinbok och Inlärarsvenska

 

Referenslista

 

  • Litteratur. Under rubriken ”Litteratur” samlas alla verk som du hänvisat till i texten och bara dessa verk. Verken ska alfabetiseras efter författarens efternamn. Samlingsverk kan antingen placeras efter redaktör eller bokens titel. Följande uppgifter ska sättas ut, i denna ordning: författarens el. samlingsverkets namn, årtal, titel el. rubrik, namnet på ev. samlingsvolym, tidskrift e.d., förlagsort, förlag samt eventuellt de relevanta sidorna i ett samlingsverk e.d. Observera att det är förlagsorten och förlaget som ska sättas ut, inte tryckorten och tryckeriet.

Böcker, forskningsrapporter etc.:

Mall:
Efternamn, Förnamnsinitial (-er). (År). Titel. Förlagsort: Förlag.

Carter, R. (1987). Vocabulary: applied linguistic perspectives. London: Allen & Unwin Ltd.
Gunnarsson B.-L. (Red.). (1987).  Facktext. Ord och stil 18, Malmö: Liber.
Muittari, V. (1990). Om nödvändighetsbetecknande modalverb i finskspråkiga abiturienters inlärarsvenska. Meddelan-den från institutionen för nordiska språk vid Jyväskylä universitet 7. Jyväskylä: Jyväskylä universitet.
Niemi, R. (1999). Internet i språkundervisning. Ett övningspaket för studier i svenska. Opublicerad pro gradu-avhandling. Jyväskylä universitet, Institutionen för nordiska språk.
Radford, A., Atkinson, M., Britain, D., Clahsen, H. & Spencer, A. (1999). Linguistics: An introduction. Cambridge: Cambridge University Press.
Thorell, O.  (1977). Svensk grammatik . 2 uppl. Stockholm: Esselte Studium.

Tidskriftsartiklar:

Mall:
Efternamn, Förnamnsinitial (-er). (År). Rubrik. Tidskrift, volymnummer, sidangivelse.

Törnudd Jalovaara, E. (1985). Suomen ja ruotsin futuurista. Virittäjä, 2/1985, 173–185.
Warms, T.L. (1995). Lexical and sublexical processing in aphasia. Journal of Neurolinguistics, Volume 9, 1–7.

Artiklar i ett samlingsverk:

Mall:
Efternamn, Förnamnsinitial (-er). (År). Rubrik. I redaktör (er) (red.), Titel för samlingsverk Förlagsort: Förlag, sidangi-velse.

Adelswärd, V. (1998). Skrattets funktion i gruppsamtal. I Lehti-Eklund H. (red.), Samtalsstudier. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet B:19, Helsingfors: Helsingfors universitet, 11–22.
Melander, B. (1987). Något om populärvetenskapliga texter och populärvetenskapligt språk. I Gunnarsson B.-L. (red.), Facktext. Ord och stil 18, Malmö: Liber, 104–124.

Encyklopedier, ordböcker etc.

Nationalencyklopedin. (1989). Höganäs: Bra Böcker.
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (1998). Tolfte upplagan. Stockholm: Norstedts Ordbok.

Opublicerade källor

Kortelainen, R. & Peri, H. (2003). Inlärningsatmosfären i svenskundervisning. Hur grundskolans sjuklassare upplever inlär-ningsatmosfären och vilka faktorer som påverkar den. Opublicerad pro gradu-avhandling. Institutionen för språk, svenska språket, Jyväskylä universitet, Jyväskylä.

Elektroniska källor från Internet och cd-rom:

Björkman, B. (1997). Källkritik på Internet? Ska det va’ nödvändigt. [Online]. Tillgänglig http://www.hv.se/hum/artikel.html
Pinter, A.B. (1998, mars) Processes involved in learning. Psycholoquy [Online tidskrift], 8 (15). Tillgänglig FTP: prince-ton.edu Directory: pub/harnard/Psycholoquy/1998.volume.9. File: Psycholoquy.98.3.8.process.pinter
Suomi-Ruotsi-Suomi sanakirja (1999) [cd-rom].  Helsinki: WSOY.

  • När man uppger en bok eller ett samlingsverk i litteraturförteckningen skall man ange förlagsort och förlag i denna ord-ningsföljd. För tidskrifter anges INTE förlagsort eller förlag. Om förlaget inte angivits i en bok skall man skriva ut [Tryckort:] [Tryckeri] inom hakparenteser. Ifall varken förlagsort eller tryckort har angivits skriver man [u.a.] inom hak-parenteser, dvs. utan ortsangivelse.

Upp