15.01.2016

SVE2JU: Svenska som L2-språk vid Jyväskylä universitet


Svenskan i Finland – utrotningshotad bland unga? En kartläggning av finskspråkiga universitetsstudenters attityder till, motivation för och kunskaper i svenska som främmande språk i Finland.

Projektdeltagare:

Åsa Nordqvist Palviainen docent, överassistent

Camilla Jauhojärvi-Koskelo lektor, doktorand

Jauhojärvi-Koskelo & Nordqvist Palviainen: "Kyllä, kotibileissä naamioiduin ruotsinkieliseksi" (utvidgad version av artikel publicerad i Jyväskylän ylioppilaslehti nr 11, 1.10.2008)

Under 2000-talet har en rad språk- och utbildningspolitiska beslut som rör svenska fattats i Finland. Språklagen reviderades 2004 för att säkra rätten för alla medborgare att använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, i kontakt med domstolar och myndigheter. Denna revidering kom till för att stärka svenskans ställning i Finland och för universitetsstudenten syns lagen konkret på så sätt att det ingår i studierna att läsa en kurs i svenska som förbereder inför arbetslivet. När man har fått godkänt på kursen får man samtidigt språkexamen för statsförvaltningen som arbetsgivare kan kräva att man har avlagt. För att klara kursen skall man ha kunskaper som motsvaras av nivå B1 (nivå 3) enligt Europarådets sexgradiga språkfärdighetsskala CEFR. Samtidigt som svenskans ställning formellt har stärkts i Finland och kraven på svenskkunskaper i arbetslivet skärpts finns det andra politiska beslut som fattats som kan leda till försämrade kunskaper i svenska: Antalet timmar som elever undervisas i svenska i skolan har minskat och 2005 blev svenskan ett frivilligt ämne att skriva i studentexamen. Lärare anställda t.ex. på universitet vittnar om att kunskaperna försämrats drastiskt bara på några år.

Projektets syfte är att utröna vad universitetsstudenter som befinner sig mitt i dessa förändringarnas tider har för syn på svenska och hurdana kunskaper de har. Under läsåret 2006-2007 svarade 776 studenter vid Jyväskylä universitet som just påbörjat den obligatoriska kursen i svenska på en enkät med bakgrundsuppgifter samt tog ställning till ett antal påståenden rörande motivation och attityder gentemot svenska. Av dessa skrev även 666 en kortare uppsats och av dessa har 490 uppsatser (70 från var och en av de 7 fakulteterna) bedömts av tre oberoende bedömare utifrån den europeiska referensskalan, för att fastställa färdighetsnivåerna.

Projektet har under 2007-2008 delfinansierats av Nordplus Sprog.