12.01.2012

Allmänt om allmänna språkexamina

Struktur och innehåll

Syftet med allmänna språkexamina är att testa och bedöma den muntliga och skriftliga färdigheten i ett språk i olika situationer. Uppgifterna i en examen anknyter till det dagliga livet och kan gälla t.ex. fritid, utbildning och vanliga situationer i arbetslivet.

Examina anordnas i engelska, finska, franska, italienska, ryska, samiska, spanska, svenska och tyska.

En språkexamen kan tas på tre olika nivåer: grundnivå, mellannivå och högsta nivå. I italienska är det möjligt att ta examen bara på grund- och mellannivå.

 


Fyra delprov:

Varje test består av fyra delprov: textförståelse, skriftlig framställning, talförståelse och muntlig framställning.

Den muntliga framställningsförmågan mäts på grund- och mellannivåerna i språkstudio (med undantag för grundnivån i finska språket),och på den högsta nivån utförs ett samtalsprov vanligen i form av en intervju på tumanhand med intervjuaren. Samtalsprovet videofilmas.

Ett test genomförs som en helhet, vilket innebär att varje delprov i ett test avläggs på en och samma nivå. Ett test kan med andra ord inte genomföras blandat, så att du t.ex. skulle testa den muntliga framställningen på mellannivå och delproven i de andra färdigheterna på den högsta nivån.

 


Språkfärdighetsnivåer:

Färdighetsnivåerna anges på en skala som har en central funktion i Allmänna språkexamina. Språkfärdigheten skall bedömas med en 6-gradig skala som är jämförbar med skalan i den allmäneuropeiska referensram som utarbetats av Europeiska rådet. Språkfärdighetsskalan kan också utnyttjas för syften som inte har något direkt samband med examen. Så kan till exempel arbetsgivaren använda skalan för att bestämma språkkraven för olika uppgifter. En utbildningsplanerare kan göra upp kursplaner med hjälp av skalan och en privatperson kan ställa egna mål för sina språkstudier.

Språkexamina avläggs på grundnivå (stegen 1-2), mellannivå (stegen 3-4)och högsta nivå (stegen 5-6). Examinanden skall själv välja vilken nivå han vill delta i.

På grundnivån är det viktigt att examinanden på något sätt kan uttrycka vad han avser, språket må sedan vara hur elementärt och kortfattat som helst. På mellannivån skall språket redan vara naturligare och bättre avpassat efter situationen, och på den högsta nivån skall examinanden kunna behärska olika språkfunktioner effektivt och naturligt i enlighet med situationens krav.

 

Bedömning och intyg

Ett intyg från allmänna språkexamina är ett tillförlitligt bevis på examinandens språkfärdighetsnivå. På grundnivån bedöms prestationerna enligt skalan 1 eller 2, på mellannivån 3 eller 4 och på den högsta nivån 5 eller 6. Vitsorden under 1, under 3 och under 5 innebär att examinanden inte har blivit godkänd i testet på nivån i fråga eller i något delprov i testet. Delprov kan inte göras om separat, utan hela testet måste göras om för godkänt intyg.

Varje test bedöms utifrån kriterierna och beskrivningarna på färdighetsnivåerna, inte utifrån en inbördes jämförelse av deltagarnas testprestationer. Prestationerna bedöms av examinatorer som fått särskild utbildning för uppgiften och rätt att utföra examination. För att alla testdeltagare skall befinna sig i samma ställning får bedömaren inte vara examinandens egen lärare eller en släkting till examinanden. En del av prestationerna bedöms av två olika bedömare, för att en enhetlig bedömning skall kunna garanteras. Vid behov anlitas ännu fler bedömare.

En examinand som uppvisar en språkfärdighet som motsvarar minst den lägsta bedömningsnivån i Allmänna språkexamina får ett intyg över sin prestation. I intyget ingår en bedömning av examinandens språkfärdighetsnivå i delproven i talförståelse, textförståelse, muntlig framställning och skriftlig framställning. Intyg över examen utfärdas bara på den nivå där examinanden har deltagit i ett test. Om examinanden har lämnat något delprov helt eller delvis ogjort, förses intyget med omnämnandet kan inte bedömas och någon bedömning av examinandens allmänna språkfärdighetsnivå ges då inte.

Examinanden får sitt intyg per post senast när två månader gått sedan testdagen.

 

 

Examinander med behov av särskilt stöd

Också personer som behöver särskilt stöd av något slag kan anmäla sig till allmänna språkexamina. Vid själva testet och vid bedömningen beaktas från fall till fall till exempel hörselskada eller synskada eller läs- och skrivsvårigheter. Vid anmälan till examen gäller det i så fall att förete läkarintyg. Intyg över läs- och skrivsvårigheter kan utfärdas också av en speciallärare eller psykolog. En examinand med behov av särskilt stöd deltar i samma test som andra.

ANVISNINGAR FÖR DIG SOM VILL AVLÄGGA EXAMEN

Om du t.ex. lider av läs- och skrivsvårigheter eller om du har en hörselskada, kan du ansöka om specialarrangemang under provet. Specialarrangemang innebär att dina eventuella svårigheter beaktas under examen. Det kan vara fråga om att du har mera tid för att svara på frågorna, att du får utföra testet i ett avskilt rum, eller att du kan använda den specialapparat du behöver, t.ex. lästelevision. Om du anser att du behöver specialarrangemang för att utföra examen, gör så här:

  1. Bekanta dig med anvisningarna om specialarrangemang på Utbildningssty-relsens webbsidor på adressen www.oph.fi (klicka på svenska/examenstjänster/Allmänna språkexamina) eller be om anvisningar på den examensplats där du tänker anmäla dig.
  2. Skriv ut blanketten för ansökan om specialarrangemang på Utbildningsstyrelsens webbsida, eller be om en blankett på examensplatsen.
  3. Be om ett utlåtande av din läkare eller en annan sakkunnig, i vilket det framgår varför du ansöker om specialarrangemang och hurdana specialarrangemang du behöver.
  4. Lämna in den ifyllda blanketten och sakkunnigutlåtandet i samband med anmälan till examensarrangören.
  5. Diskutera också dina behov av specialarrangemang med examensarrangören.

OBS. Handla i god tid så att du hinner få ett sakkunnigutlåtande (t.ex. läkarintyg) innan anmälningstiden till examen går ut!

Mera om specialarrangemangen:

Arrangörerna för Allmänna språkexamina
se www.oph.fi

Sirkka-Leena Salo
Jyväskylän yliopisto (Jyväskylä Universitet)
Soveltavan kielentutkimuksen keskus (Centralen för tillämpad språkforskning)
sirkka.leena.salo@jyu.fi