Presentation av Lipas-systemet

I databasen är "idrottsanläggning" ett samlingsbegrepp som omfattar platser för idrott och motion (till exempel gymnastiksalar och bollplan), spår utrustade för motion och friluftsliv (till exempel motionsslingor, skidspår och vandringsleder) samt rekreationsområden med serviceutrustning för rekreation och friluftsliv.

Idrottsanläggingar, friluftsleden eller rekreationsområdet ska vara tillgängligt för allmänheten, omskött och utrustat för ändamålet. Anläggningar och områden som är tillgängliga endast enligt allemansrätten införs inte i Lipas-databas. Till exempel ett rekreationsområde (närliggande park, friluftspark eller motsvarande) ska vara angivet i detaljplanen eller i övrigt grundat genom beslut, och det ska finnas serviceutrustning för friluftsliv i terrängen.

I Lipas-systemet grupperas idrottsanläggningar i idrottsanläggninstyper som placeras under huvudgrupperna. Tabellen visar fördelningen av datainnehållet i Lipas-databasen enligt idrottsanläggningarnas huvudgrupper. Klassificeringen av idrottsanläggningar i idrottsanläggningar reviderades senast år 2012 i samarbete med kommunerna, undervisnings- och kulturministeriet, den regionala idrottsförvaltningen och idrottsforskare.

I Lipas-databas är "idrottsplats" ett vitt begrepp som omfattar alla platser som ingår i databasen. En del av "idrottsplatserna" i databasen utgörs av tjänster och strukturer som stödjer idrott och motion (till exempel informationstavla, kokskjul, vindskydd, servicebyggnad).

Idrottsplatserna är inte alla av samma storlek, eftersom definitionen varierar mycket mellan de olika typerna av idrottsplats. Till exempel räknas en friidrottsplan med alla platser för de olika grenarna som en "idrottsplats".  Däremot kan en idrottshall med utrustning för flera olika grenar räknas som en eller flera idrottsplatser. Idrottsplatsernas storlek varierar också väldigt mycket (allaktivitetshall vs näridrottsplats).

Idrottsplatserna kan tjäna olika ändamål under snöiga och under snöfria tider. I databasen samlar man in så heltäckande information som möjligt om olika .möjligheter, och då ser man tydligt skillnaden mellan användningen under sommaren och vintern – samma fysiska plats sparas i två eller ibland till och med i tre olika typer av idrottsplats. För att kunna ange det totala antalet idrottsplatser i Finland krävs därför information om beräkningsgrunderna. Det viktigaste är ändå att personer som utövar olika former av idrott och motion, och de instanser som driver och finansierar idrottsplatser har tillgång till fullständigt information om möjligheterna att utöva olika former av idrott och motion.

Uppgifterna i LIPAS-databas kan studeras offentligt i webbtjänsten www.lipas.fi, och de är tillgängliga för alla som behöver dem. Det finns också en rapporttillämpning som användarna kan utnyttja för att göra egna listor och statistik över uppgifterna om idrottsplatser i LIPAS.

Uppgifterna i databasen ges antingen som utdrag ur materialet eller via gränssnitt till kommunernas egna webbtjänster, till forsknings- och utvecklingsverksamhet, företagens webbtjänster och den offentliga serviceverksamheten. En kommun som sparar uppgifter om sina idrottsplatser i LIPAS-databas får rikligt med synlighet för sina idrotts-, motions- och rekreationsplatser. (närmare information om gränssnitten)

Datainnehållet i LIPAS-databas är öppna data enligt licens CC 4.0. International. Enligt licensen är användningen av materialet gratis, fritt och det får kompletteras och utnyttjas i företagsverksamhet. Uppgiftskällan ska anges när uppgifter ur Lipas används: Jyväskylä universitet, LIPAS-databas och utdragsdatum. På grund av våra ringa resurser rekommenderar vi att materialet laddas ner till den egna servern i tillämpningar avsedda för produktionsändamål.

LIPAS-data uppdateras kontinuerligt, vilket betyder att utdrag från olika tidpunkter kan variera. Finländska kommuner, Jyväskylä universitet, rekreationsområdesföreningar, Forststyrelsen, Finlands miljöcentral SYKE och flera grenförbund har deltagit i insamlingen av uppgifter till databasen. Det är bra att nämna vilka instanser som deltagit i datainsamlingen när uppgifter i Lipas-databas presenteras offentligt.

Jyväskylä universitets idrotts- och hälsovetenskapliga fakultet har utvecklat Lipas-systemet i samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Kommunförbund, regionförvaltningsmyndigheterna, kommunerna, miljöförvaltningen, centralorganisationerna för idrott och motion samt grenförbunden, och många idrottsorganisationer och instanser som driver idrottsplatser. Jyväskylä universitets LIPAS-projekt står för det praktiska arbetet kring LIPAS-datasystem.

Den nationella LIPAS-databasen över idrottsplatser har utvecklats under mer än 20 års tid, och tekniken för insamlingen och användningen av data har utvecklats och ändrats under årens lopp. Dagens Lipas-system öppnades år 2019. Kommunerna sparar själva uppgifterna i systemet över sina egna idrottsplatser.

LIPAS-projektet leds av utvecklingschef Ritva Sakari från Jyväskylä universitets idrottsvetenskapliga fakultet. Projektchef är Tapani Laakso. Anne Lamberg sköter projektets eget materialarbete. Jyväskylä universitet ansvarar för utvecklingen och administreringen av LIPAS-systemet. Jyväskylä universitets IT-service sköter systemadministrationen, och Lipas tillämpningsadministration handhas av Norppandalotti Software Ky. Lipas-projektet ger användarstöd. Kontakt lipasinfo@jyu.fi

LIPAS-projektet fungerar som ett samarbetsnätverk mellan olika instanser.  LIPAS användarkurser ordnas t.ex. i samarbete med regionförvaltningen för idrott och motion.

Undervisnings-och kulturministeriet hat beviljat bidrag till LIPAS-projektets verksamhet.

Lipas-projektet ger andvändarstöd. Om du behöver en användernamn till Lipas-system, kontakta lipasinfo@jyu.fi. Du kan också ringa till Tapani Laakso, tel. 0400 247 980.

Instruktioner for LIPAS på svenska